Var går gränsen för hur mycket man får tjuvkika på någon annans skärm?

På tunnelbanan häromdagen råkade jag sätta mig mitt emot en annan person som använde sig av Twitter. Jag hann tydligt se att det var programmet Twitter (som tidigare hette Tweetie) till iPhone som hon använde. Men jag hann inte uppfatta hennes användarnamn – som i det programmet nästan alltid står överst på skärmen – innan jag satte mig.

Så jag skickade snabbt ut en fråga:

”Sitter mitt emot twittrare på tunnelbanan. Hej, vem är du?”

Sedan blev jag så nyfiken att jag nästan böjde mig fram och pekade på hennes telefon, för att kunna läsa. Men avstod. Lyckligtvis.

Men incidenten väckte frågor, så jag skrev ett nytt tweet:

”Var går gränsen för hur mycket man får tjuvkika på någon annans skärm?”

Så här såg svaren ut (i baklänges ordning; strukit ”@Pelletsmaskinen”):

@loveundone Så länge de håller upp den framför en så finns det väl inga gränser. Det är som att tjuvlyssna på folks samtal – fritt.

@kvitter_spunk Gräns? Vad är det?

@jorgenbroms När näsavtrycken kladdar ner skärmen har man gått över gränsen. Tycker jag.

@C2DBaz Det beror på hur intressant det är 🙂

@sahlena Gränsen går vid den position där fysisk kontakt eller märkliga kroppställningar uppkommer.

@raznu Den går vid: ”Va fan glor du på?”

@SheWroteThis Spreng intimgrensene. GO!

@tomas_jonsson Ungefär vid det läget när du börjar påpeka deras stavfel skulle jag vilja säga 🙂

@FahdAskander När du kladdar på skärmen?

@Tuss84 Men fråga mänskan vetja!

@pboelund Jag vet faktiskt inte, men jag gjorde det förra veckan på vagnen. Stod bakom och kikade över axeln på personen. #fulgubbe

@m4g1c4 Brukar själv tycka att det är fult när andra gör det. Men gör det säkert själv minst lika mkt. Inte läsa mail kanske? 😉

@thisisbold Vid fingeravtryck.

@undergranskning Den gränsen finns inte.

Många skämtsamma svar, ändå en fantastisk konsensus – alla är överens om att när det gäller skärmtittande, är nästan vad som helst okej. Kanske speciellt när det gäller twittrare …

Dags att skaffa en mörk filt att sitta under kanske?

/P

4 kommentarer

Under Allmänt, Ideologi, Länkar, bloggar och rekommendationer, Språk eller festligt

Härmed lovar jag mig själv …

… att aldrig, aldrig någonsin mer försätta mig i en situation då jag måste jobba såhär.

Citatet som följer nedan är en (1) av 32 (trettiotvå!) bildtexter i ett sjusidigt (7-sidigt) reportage som jag sitter och layoutar. Det är det 18:e (artonde!) och sista nästintill exakt likadana reportaget i det magasin jag gör.
Jag önskar dig lycka till med att ta dig igenom nästa stycke!

”Christer som gjort portningsjobbet höjde bland annat ”taket” i insugkanalen sex millimeter. Att även fylla igen och höja ”golvet” – korta radien – kan ibland vara verkningsfullt men inte i det här fallet. Vårtan kring ventilstyrningen har slipats till en bättre strömlinjeform vilket ofta ger bättre flöde men är mycket arbete. Plus 15 procent bättre flöde överlag vilket fick vissa amerikanska Olds-snillen att gå i taket när motorns ägare Pierre mailade resulaten.”

Bilden som accompanjerar texten föreställer för övrigt en metallbit med ett hål i.

/P

7 kommentarer

Under Ideologi, Livet, upp- och nergångar, Språk eller festligt

Okänd röd frukt, ca 12 mm

Jag har gjort bort mig lite. Jodå, serru. Jag råkade nämligen skriva exakt samma kommentar på Kajsa Antonells blogg två gånger i rad – med en veckas mellanrum. Då brukar man bli betraktad som lite lullig i huvudet. Det stämmer också.

Så vad skrev jag då? Jo, om ett rött bär vi plockade på en buske i höstas, som nu kommit upp ur jorden och bildat en liten planta.

Vad det är för art? Jag vet fortfarande inte.

Bäret såg ut ungefär som ett nypon, men mindre, och rundare. Runt 12 millimeter i diameter. Kanske något rödare också.

Och så här ser den ut idag. Hjälp gärna till med identifikationen.

Kommer att bli en buske eller ett litet träd. Men vilket?

/P
___

TILLÄGG:

Som jämförelse, Moniqa, Fiskrens-Joakim och alla, kan jag efter era kommentarer visa en bild på glanshagtorn, planterad samma dag.
Bladen är väldigt lika till formen, men helt gröna, utan stick av roströd som på den okända plantan. Glanshagtornsskottet är dessutom något spädare och bladnerverna mindre framträdande. Kanske är det någon annan variant av hagtorn än ”glans”?
I trädboken finns azarol-, sporr-, ludd-, rund-, trubb- och spetshagtorn – som alla faller bort av en eller annan anledning. Men, i boken nämns även hybriden rosenhagtorn, dock utan bild. Den ska blomma med dubbla, mörkt violetta blommor – och det gör ett träd som står ett par hundra meter från där vi bor!
Kanske plockade vi bäret där, vi har inte antecknat var det skedde.

Glanshagtorn.

/P

16 kommentarer

Under Blommor

Idag tycker jag att alla ska äta glassbomd som efterrätt till lunch

Det kan verka motsägelsefullt, speciellt för oss med stillasittande kontorsjobb, men alla människor är värda något sådant här, denna tisdag:

Grunden till allt – nä, men mycket då! – som är gott. Choklad- och vaniljglass, banan, grädde och chokladsås. Kom ihåg var ni hörde det ... först!

/P

6 kommentarer

Under Allmänt, Foto

Lite fin, fritt fram för fantasin

En blomma hos mig kan betyda lite vad som helst. Jag tycker den här blev lite fin. Den får stå för sig själv. Lite fin.

Hårt tuktad paraplyaralia, ca sju cm hög efter sex månader. Jag tycker den gör sig bäst liten, men den går att klicka på.

/P

2 kommentarer

Under Blommor

Respektingivande även som stenstod

Vet inte hur det är med er? Jag är ju något skeptisk till Jesus övernaturliga powers. Men om den här killen inte var gjord i sten, skulle åtminstone jag bli rädd.

Träffade vid kyrka i Oslo. Respekt. (Klickbar.)

/P

10 kommentarer

Under Foto, Ideologi

Grus på is förhindrar halka, grus på asfalt har i det närmaste motsatt effekt

Kära Stockholms stad,

Jag har noterat att ni påbörjat det mödosamma arbetetet med att samla ihop det grus ni i halkskyddssyfte strött ut under vintern. Dessvärre tycks arbetsbördan för den person ni utsett för ändamålet vara i högsta laget.
Kanhända kan det därför vara på sin plats att anställa ytterligare en person för sysslan.
Lämpligt vore att utrusta denna person med för uppgiften framtagna redskap. Gissningsvis en traktor med därtill hörande soputrustning.
Personen skulle måhända under vinterhalvåret kunna ägna sig åt snöröjning, till yttermera visso ännu ett område där ni stundom får utstå viss kritik.
MVH, Vårcyklist P.

3 kommentarer

Under Språk eller festligt

Åtta himmelska dagar

Just ja, jag glömde. Härom dagen gjorde jag en gäst-spotify-lista för mina vänner på Eight days a week. Temat är drömmen om att ta sig till himlen och ni har hört hälften av låtarna. Lite blandade genrer med fokus på fina melodier. (Längst ner i texten hittar du länken till spellistan, om du inte orkar läsa, jag har beskrivit varje låt litet.)

Hela sajten är kalas tycker jag. Sju listbloggare och en gästlista varje vecka. Jag följer alla på twitter och nu får jag även lära känna deras musiksmak. Önskar bara att jag hann höra alla listor. Det gör jag inte.

/P
___

PS: Är du mer intresserad av twittrare än musik: oskcar (mån), popfabriken (tis), malligamallan (ons), raznu (tors), rymdapa (fre), stroemberg (lör), selanna (sön).

3 kommentarer

Under Länkar, bloggar och rekommendationer, Musik

Tarte med karamelliserad lök

I fina kokboken kallar man inte en spade för en spade ...

Kvällens middag blev alltså Tarte med karamelliserad lök. Eller med andra, något mindre fancy schmancy ord: En paj med sönderstekt lök och en jävla massa dyr ost i, till exempel emmentaler och parmesan. Det blev gott men ganska mastigt.

För att vara min första paj någonsin tycker jag ändå att den blev riktigt fin. Eller vad säger ni?

Kokboken heter kort och gott Vegetariska rätter och kommer från tukanforlag.se – en typisk köpa-på-Ica-bok, men med förträfflig formgivning och fina bilder.

/P

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Ideologi, Länkar, bloggar och rekommendationer

Ljusterapi

Jag är en alldeles stabil och välmående person som varje morgon stiger upp klockan halv sju och gör mina benböj, sit-ups och armhävningar. Därefter dukar jag fram frukost med ägg och fil och gröt och många marmelader. När jag vill känna mig extra lyxig tar jag farmors finporslin med guldkanterna. Jag gillar vardagslyx. Att få ägna sig åt sig själv en stund. Njuta.

Sedan promenerar jag raskt till jobbet och hälsar på Bengt i kiosken nere vid hamnen. Man måste ju ha sin kaffe också, även om den innehåller koffein och annat som inte är nyttigt, jag vet.
Jag och Bengt har kanske inte så mycket gemensamt egentligen, men när man haft samma morgonrutin i snart elva år lär man känna den andre ganska väl. Det är lite synd om honom för ryggen mår inte som den ska. Tyvärr tackade Bengt och hans fru Gitta nej till middagsinbjudan när vi frågade dem förra året. Synd, jag tror att det hade kunna bli trevligt. Nåja.

Mitt arbete är ganska behagligt. Just nu har vi ingen kollega som är så där högljudd och jobbig. Hans slutade förra året.
Säg inte något till någon, men jag kan klara alla mina arbetsuppgifter på bara tre timmar. Sedan kan jag läsa nyheter på internet och ringa några privatsamtal. Ibland tar jag en extra promenad.
På mitt jobb har vi sådär att man kan gå lite tidigare på fredagar så idag ska jag gå hem och göra klart min uppfinning. Den består av två stycken speciella lampor med ljus som ska likna solens. De är monterade på en bräda med lagom mellanrum.
Mitt mellan sitter en fläkt från en gammal dator som en jobbarkompis gav till mig när han köpte ny. Den ska kyla ner.
Uppfinningen är till för att man ska kunna få tillräckligt med ljus även på vinterhalvåret, här i mörka Norden. Ljusterapi kallas det och är ganska nytt. Alla som provat säger att det är bra.

Så här ser den ut, min uppfinning:

Smart va?

Så, ha det nu så jättebra!

/P

6 kommentarer

Under Allmänt