Category Archives: Romans

Grattis Farmor Gun i Norrtälje!

Förstå, Farmor Gun fick stora bloggpriset i den i mina ögon tyngsta kategorin, Politik och Samhälle!

Inte enbart tycker jag att hon har den mest sansade tonen av alla i debatten kring frihet på internet, hon har dessutom en inställning till research som jag tror få når upp till – hon tycks läsa i det närmaste allt. Därtill ger hennes ålder och lugn en stark trovärdighet till de stundtals glödheta internetfrågorna. Farmor Gun har så klart också andra strängar på sin politiska lyra. I sanning en värdig vinnare!

Allra mest gillar jag dock @farmorgun av en helt annan anledning, en mera privat sådan. När jag en dag (lite skämtsamt) ropade på hjälp, kom hon hit till bloggen och gav några lugnande och mycket välbehövliga ord. Hon kan därmed ta åt sig lite av äran för mitt nuvarande förhållande. Det ni.

Jej! /P

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Ideologi, Romans

Sjukt bra kärlekstips! Men ibland har Agnes inte fattat …

Jag är så jävla sur på alla tjejer, och i synnerhet Agnes! ”Och det här berättar ni nu”, liksom. När jag är 35 och redan har trampat på varenda mina som finns i skogen.
Nu visar det sig alltså att de sitter inne med synnerligen konkret info – ”precis så här ska det gå till, men skippa för fan det här.”
Det här är info som man (killar) måste få när man fyller 14! Eller åtminstone 18. Inte nu va?

Skolan tycks ha startat hos Anneli, fortsatt hoppa hopprep hos Tanja, bytt inriktning och förfinats hos Julia och landat i den mest perfekta samlingen tips världen skådat hos Agnes.

Men som ni märker, bara tjejer! Jag känner att någon måste försvara det här ur ett killperspektiv. Det är ju ändå en del saker som inte är sanna. Och några grejer som måste förtydligas och kompletteras. Någon bara måste göra det. Nämligen jag!

För att inte förvirring ska uppstå, svarar jag mellan Agens kommentarer. Precis som man gör i mejl när det ska bli riktigt riktigt tydlig. (Kursiverat är Agnes.) Vad det handlar om torde framgå.

– Om du har en flickvän är det en god idé att vara tydlig med det innan du inleder andra romanser, så att dessa romanser har möjlighet att betacka sig mödan.
– Ha, klarar mig! Aldrig gått på den enkla. Mycket bättre att vara trogen och bolla med en boll i taget. Men du borde berätta att killar ska bli sura också, när tjejen varit otrogen! Hur fan ska man veta att de börjar trilskas, tro att man inte älskar dem och dumpar en bara för att man inte gnäller över att de varit med någon annan, när man varit på annan ort ett tag?

– Om du känner dig försmådd, har blivit brädad eller dumpad, får du inte sista ordet genom att skriva långa indignerade sms på latin.
– Men det säger ju sig själv! Alla långa indignerade konversationer ska vara på modersmålet. Annars blir de aldrig tillräckligt mastiga för att ha verkan. Aldrig latin!

– Svartsjukeslagsmål med andra killar undanbedes, i synnerhet om de inkluderar typ kedjor, knivar och knogjärn.
– Ha, klarar mig igen. Kedjor, knivar och knogjärn är ju farliga! Skulle aldrig få för mig något sådant. Mycket, mycket bättre att stå på fyllan och skälla fyra helger i rad. Så gör man intryck. Intryck är viktigt!

– Berätta inte för din flickvän hur hennes bästa väns läppar kändes runt din penis. I synnerhet inte på din flickväns födelsedag.
– Säger sig ju själv. Går inte att jämföra. Varje avsugning är individuell. Dessutom kan ju tjejen råka ha torra läppar just på födelsedagen. Inte hennes fel!

– Säg inte ett efterlängtat ”jag älskar dig” för att dementera det en timme senare med ”det har jag aldrig sagt”.
– Nä just det, man ska stå för vad man säger! Alltid, alltid. Sådana här saker har tjejer uppenbart bra minne för. Så om de säger att det är så, ska man inte argumentera emot, även om man glömt. Det lärde man sig ju redan i sjuan.

– Blanda inte in Magnus Uggla i någons kärleksliv. Snälla.
– Avstår från att kommentera. En sådan uppenbar ”once i a lifetime”-grej. Ingen enda av de popstjärnor jag träffat har ringt hem till tjejen för att trösta. INTE EN ENDA!

– Om tjejen du dejtar inte är gullig nog, inte håller din hand offentligt eller tittar dig djupt i ögonen lika länge som du stirrar på henne så kanske det är av en anledning. Det är en synnerligen korkad kärleksplan att klaga och kräva det av henne.
– Jag håller med. Det man maximalt kan kräva är att en gång om dagen få ett ”jag älskar dig”. Max två gånger i veckan är det rimligt med ”kärleksblicken.”

– En gravallvarlig syn på dig själv som verklighetens folk och din flickvän som kulturelit utan smuts under naglarna gynnar ingen relation.
– Precis. Motsatsen är mycket bättre.

– Om någon ropar ”nej, sluta!” är det en väldigt dålig idé att öppna gylfen och vifta med penis i hennes ansikte, även om det är skojigt menat. Jag upprepar: en väldigt dålig idé.
– Jo, fast om man är full är det väl förlåtligt, kan man tycka?
– Nej.
– Nänä.

– Om din inställning är ”om du blir gravid kräver jag att du gör abort” finns det sexigare saker att säga än ”jag vill göra dig gravid” under samlag.
– Ännu en sån där grej som man lärde sig tidigt. Man ska vara konsekvent.

Några icke önskvärda meningar:

”Alltså, jag har insett att du aldrig kommer lyckas med någonting, du är för ostrukturerad.”
– Klart dumt att säga. Om man är tillsammans med någon för att de ska lyckas med saker, så har man hamnat snett. Dessutom riskerar man att få ett ”du kommer aldrig att lyckas i ett förhållande, du är lika sexig som ett excelark,” rakt i nyllet. Det är jättejobbigt.

”Jag kan mer om all musik än du, till och med klassiskt.”
– Men om det både är sant och relevant måste man väl får säga det? Det lärde man sig ju på journalisthögskolan.

”Om du inte röstar som jag är det helt enkelt för att du inte förstått vad jag sagt.”
– Va?? Det där gäller ju inte bara i förhållanden. Det gäller ju alltid. Fattar inget!

”Jag tycker du ska vara tacksam över att jag vill ha analsex, vi har ändå varit ihop i fyra månader.”
– Så självklart att det inte behöver sägas. Blir bara tröttsamt.

”Okej okej, jag gör inte slut då, du gråter ju så jävla mycket.”
– Men den här kan man väl få köra med en gång? En gång är ingen gång, liksom.

”Jag kommer aldrig sluta knarka om inte du blir ihop med mig.”
– Typisk utpressning. Det är inte ens lagligt. Men man måste försvara honom med att han faktiskt framstår som en spännande man. De är ju värsta tjejmagneterna. Det vet alla!

”Min bästa kompis har sagt att du är lite tjock.”
– Man får aldrig berätta vad ens bästisar sagt. Då bryter man mot kompiseden.

”DU HATAR MIG!!! JAG SER ATT DU GÅR IRONISKT!!! JAG ÄR INTE FULL!!! DET ÄR DU SOM HAR EN HÅNFULL GÅNGSTIL!!!”
– Aldrig så många versaler i rad. Man framstår bara som full. Då tar ingen en på allvar. Basic.

”Det kommer alltid finnas tjejer som är snyggare än du, det är bara att acceptera. Dina vänner X och Y är bra exempel.”
– Klart dumt att säga. Sådana självklarheter vet ju alla redan. Ska man göra det, måste det ske på ett betydligt mera abstrakt plan. ”Det finns ju alltid någon i bekantskapskretsen som är snyggare än en själv”, etc.

”Du är osexig när du är magsjuk.”
– Men exakt, det är ju självklart! Sådant säger man inte. Tjejen vet redan om att hon inte är sexig när hon är sjuk. Så det går inte heller att ljuga och säga motsatsen. Frågan är vilka alternativ som då finns kvar?

”Mitt ex kommer hit. Din buss går om tio minuter.”
– Solklart. För det är ju uppenbart att om man säger så vill man ju inte att tjejen är med när man träffar exakt.

I slutändan var det inte alls så farligt som jag tänkte när jag först läste det. Överlag bra tips. Jag har i mitt nuvarande förhållande bara brutit mot två av reglerna, så jag kan vara lugn.

För en komplett lista med alla svåra regler, se alltså Pour le moment ”Dagens walk down memory lane”.

För övrigt är mitt favorittecken på hela tangentbordet utropstecknet. Väldigt användbart!

/P

8 kommentarer

Filed under Länkar, bloggar och rekommendationer, Livet, upp- och nergångar, Romans

Ett år på Twitter!

Idag är det ett år sedan jag startade mitt twitterkonto. Sedan dess har jag skrivit 5000 inlägg, lärt känna ett par hundra personer och börjat lita på ett än större antal.

5000 räknas som ganska lite. De verkliga chatterboxarna ligger på siffror tre, fyra, fem gånger högre. Men det är helt upp till var och en. En del av av de pladdrigaste önskar jag till och med skulle skriva ännu mer, så bra är de.

Nu kom ju inte jag igång med twittrandet i januari – det dröjde till någon gång i april innan jag verkligen drogs med. I början förstod jag inget.

Ganska tidigt skrev jag ett blogginlägg om Twitter där jag bland andra rekommenderade Smallcakes! Inte allt jag skrev i det blogginlägget gäller längre (bland annat är jag numera motståndare till programmet Tweetdeck, eftersom så många som använder det inte svarar på rätt sätt, vilket ger ”avbrutna” konversationer.)
Men en sak gäller fortfarande: Smallcakes!
Bara lite över en månad efter att jag skrev mitt inlägg blev vi ett par. Troligtvis var vi då först i Sverige med att använda Twitter som någon typ av dejtingsida.
Efteråt har det kommit minst två, tre andra par som träffats på samma sätt.

Alltför många är värda att nämnas, men (näst) allra mest värdefull för mig är @notonmyshift: (Elvira, vars blogg jag länkat till många gånger länkad till härifrån) – utan henne stannar twittan!

/P

7 kommentarer

Filed under Länkar, bloggar och rekommendationer, Romans

Valfri Monica Törnell-titel från 1986 här

Låt oss inte hymla. Jag har haft … mer än en flickvän. Alla jag bildat item med har varit fantastiska, på sitt sätt. Frida (2 månader under 1997) kanske inte var det årets mest spännande individ, hon hade sina talanger på ett helt annat område, vilket uppskattades mycket då. Hon kom från Dalarna och hade … övat.
Annars har det varit smarta, intressanta och begåvade flickor som bosatt sig i mitt liv. Många av dem korthåriga.
Då och då har jag känt att själsfränderkänslan har infunnit sig, lika ofta har jag tvivlat på förhållandena, utan att för den skull – true killstylee – göra något åt saken. När förhållandet börjat kapsejsa har jag byggt upp en invärtes smärta och tuffat på som om tåget aldrig skulle stanna. Till slut har smärtan med full kraft exploderat.

Nu befinner jag mig plötsligt i ett nytt förhållande – med en tjej som givetvis läser det här, vilket jag måste ta hänsyn till men inte får låta mig kväsas av. Ett förhållande som känns så självklart och tycks ha kommit till av en så besynnerlig slump, att jag aldrig hittills tvivlat. Fatta! Jag, utan tvivel, i sex månader!

I natt när hon kommenterade ett längre samtal mellan två storheter på vår dejtingsida (just det , Twitter), blev jag så hjärtevarm att jag höll på att börja gråta. Vi tycker – och tänker – i princip exakt likadant. ”Han är inte alltid den vassaste kniven i kökslådan,” sade Karin och jag behövde inte fråga vidare.

I tidigare förhållanden har jag ofta gjort listor över det som är bra och det som är mindre bra. Snygg har uppvägt bristande kreativitet, social har uppvägt kropp som dalat från himlen, verbalt rolig har uppvägt bristande påhittighet i vardagen, snäll har uppvägt halvkorkad. Fel värderingar har fått ge vika för omfattande socialt nätverk, tvär och vresig har fått ge vika för gudomliga partytalanger, sexuell energi har konkurrerat ut innesittarmänniska. Och så vidare.

Karin har underbart långt mörkt hår. Och med henne har jag inte gjort en enda lista.

/P

13 kommentarer

Filed under Livet, upp- och nergångar, Romans

Veckans verb: Afka

Under Pirate bay-rättegången lärde sig många av oss förkortningen afk. Konstsjälarna och datanördarna runt den beryktade sajten menade att förkortningen irl – in real life – inte längre var applicerbar. Internet var ju ”real” och så även livet man lever där. Således hade man istället börjat använda afk, away from keyboard.
Att sedan gå vidare och bilda ett verb av en förkortning kanske inte tillhör Språknämndens rekommendationer. Men det är fullständigt logiskt – och bildar ett ord lätt att uttala: Att afka, vara borta från datorn. ”I går afkade jag vid tvåtiden, idag bakade jag klockan nio.” För bak är förstås redan en etablerad förkortning, back at keyboard.
Vi får se om orden slår igenom på bredare front.

För örigt tycker jag att du går tillbaka hit och lämnar en kommentar på valfritt inlägg. Det är alldeles för meckigt för mig att flytta (de fåtaliga) kommentarerna från min gamla blogg, som jag inte fick med mig när jag flyttade till wordpress. Man måste gå in i varje inlägg var för sig, för att se bilder och hela texten, men april är helt klart den månad då bloggandet var roligast.

För övrigt två: Om du är av manligt kön kräver jag att du lämnar en kommentar. Det är fan ingen jämställdhet här hos mig!

För övrigt tre: Jag tror att jag träffat en tjej. På Twitter.

/P

30 kommentarer

Filed under Allmänt, Romans, Språk eller festligt

Om begreppet litotes och dess effektiva användning

Om du läser hela den här texten får du belöning på slutet. Annars fattar du, måhända, intet.

Litotes är ett litterärt begrepp som varje god skribent bör känna till. Det kan vara vansinnigt effektivt. Ibland funkar motsatsen bättre.

Skolboksexemplet på en litotes, som jag här hittar på en egen version av, lyder som följer. Det har skett ett stort slag på en åker någonstans i Mellaneuropa. Tiden är kanske första halvan av 1600-talet. Två härar, 12000 man starka vardera, rustade med bågar, spjut och allsköns tillhyggen, har gått rakt in i varandra och stridit tills dess ingen orkade mera.
Efteråt kommer skalden in på banan och konstaterar något i stil med följande:

Runt mig kunde man ana att allt inte stodo rätt till. [Han/hon skådar nu kanske 16000 skadade eller döda.] Marken, som tidigare prunkade i full blom, besudlades nu av diverse av människan skapat förtret. Om man lyssnade noggrant, vilket jag i min iver till fullo gjorde, kunde man ana att alla i trakten vid tillfället inte hade det särdeles trivsamt. Diverse ljud som vanligtvis inte kunde uppfattas vid denna sköna bygds breddgrader, lågo som en lätt dimridå över fältet. Det tycktes mig besynnerligt. [Här hör hon/han alltså de fruktansvärda skriken och jämren från tusentals döende, lemlästade och plågade, varav många inte skulle se morgondagen.]

Nåt sånt.*

Jag har, utan litotes, fått ligga. Det var, nu med litotes, inte helt fel.

/P
___
Tillägg**: *se kommentarer.

15 kommentarer

Filed under Romans, Språk eller festligt

Lägger mig på knä och ber allra ödmjukast om hjälp

Usch, usch, ikväll ska jag på något som kanske skulle kunna betecknas som en dejt. Är det någon som vet hur man gör?
Om jag bara är mig själv kommer vi att bli goda vänner och sedan kan vi skicka söta julkort och glada sommarhälsningar till varandra resten av livet. Huh.

/P

23 kommentarer

Filed under Romans