Kategoriarkiv: Livet, upp- och nergångar

Helvetes satans jävla förbannade

Nej, det kan inte vara sant!

Han hade ju fixat det! Jag bara gråter. Anna, Gustav, big love!

/P

Annonser

1 kommentar

Under Länkar, bloggar och rekommendationer, Livet, upp- och nergångar

RIP fd fin blomma

Det är sorgligt när blommor dör. Man känner sig som en dålig förälder. I morgon är sista dagen för min orkidé med luftrötter, som blommade för första gången i min ägo efter cirka trettio år i livet. Strax efter det började den att må dåligt.

Nu tillhör visserligen denna Vanda-hydbrid de mera svårskötta. Kräver extra belysning, hög luftfuktighet och specialnäring en gång i veckan, så jag ska inte banna mig själv för hårt.
Likväl, en tår och en bild från dödsbädden är den värd. Nästan ett och ett halv år har jag haft den. Jag gjorde så gott jag kunde.

Last days of Vanda.

/P

2 kommentarer

Under Blommor, Livet, upp- och nergångar

Sjukt bra kärlekstips! Men ibland har Agnes inte fattat …

Jag är så jävla sur på alla tjejer, och i synnerhet Agnes! ”Och det här berättar ni nu”, liksom. När jag är 35 och redan har trampat på varenda mina som finns i skogen.
Nu visar det sig alltså att de sitter inne med synnerligen konkret info – ”precis så här ska det gå till, men skippa för fan det här.”
Det här är info som man (killar) måste få när man fyller 14! Eller åtminstone 18. Inte nu va?

Skolan tycks ha startat hos Anneli, fortsatt hoppa hopprep hos Tanja, bytt inriktning och förfinats hos Julia och landat i den mest perfekta samlingen tips världen skådat hos Agnes.

Men som ni märker, bara tjejer! Jag känner att någon måste försvara det här ur ett killperspektiv. Det är ju ändå en del saker som inte är sanna. Och några grejer som måste förtydligas och kompletteras. Någon bara måste göra det. Nämligen jag!

För att inte förvirring ska uppstå, svarar jag mellan Agens kommentarer. Precis som man gör i mejl när det ska bli riktigt riktigt tydlig. (Kursiverat är Agnes.) Vad det handlar om torde framgå.

– Om du har en flickvän är det en god idé att vara tydlig med det innan du inleder andra romanser, så att dessa romanser har möjlighet att betacka sig mödan.
– Ha, klarar mig! Aldrig gått på den enkla. Mycket bättre att vara trogen och bolla med en boll i taget. Men du borde berätta att killar ska bli sura också, när tjejen varit otrogen! Hur fan ska man veta att de börjar trilskas, tro att man inte älskar dem och dumpar en bara för att man inte gnäller över att de varit med någon annan, när man varit på annan ort ett tag?

– Om du känner dig försmådd, har blivit brädad eller dumpad, får du inte sista ordet genom att skriva långa indignerade sms på latin.
– Men det säger ju sig själv! Alla långa indignerade konversationer ska vara på modersmålet. Annars blir de aldrig tillräckligt mastiga för att ha verkan. Aldrig latin!

– Svartsjukeslagsmål med andra killar undanbedes, i synnerhet om de inkluderar typ kedjor, knivar och knogjärn.
– Ha, klarar mig igen. Kedjor, knivar och knogjärn är ju farliga! Skulle aldrig få för mig något sådant. Mycket, mycket bättre att stå på fyllan och skälla fyra helger i rad. Så gör man intryck. Intryck är viktigt!

– Berätta inte för din flickvän hur hennes bästa väns läppar kändes runt din penis. I synnerhet inte på din flickväns födelsedag.
– Säger sig ju själv. Går inte att jämföra. Varje avsugning är individuell. Dessutom kan ju tjejen råka ha torra läppar just på födelsedagen. Inte hennes fel!

– Säg inte ett efterlängtat ”jag älskar dig” för att dementera det en timme senare med ”det har jag aldrig sagt”.
– Nä just det, man ska stå för vad man säger! Alltid, alltid. Sådana här saker har tjejer uppenbart bra minne för. Så om de säger att det är så, ska man inte argumentera emot, även om man glömt. Det lärde man sig ju redan i sjuan.

– Blanda inte in Magnus Uggla i någons kärleksliv. Snälla.
– Avstår från att kommentera. En sådan uppenbar ”once i a lifetime”-grej. Ingen enda av de popstjärnor jag träffat har ringt hem till tjejen för att trösta. INTE EN ENDA!

– Om tjejen du dejtar inte är gullig nog, inte håller din hand offentligt eller tittar dig djupt i ögonen lika länge som du stirrar på henne så kanske det är av en anledning. Det är en synnerligen korkad kärleksplan att klaga och kräva det av henne.
– Jag håller med. Det man maximalt kan kräva är att en gång om dagen få ett ”jag älskar dig”. Max två gånger i veckan är det rimligt med ”kärleksblicken.”

– En gravallvarlig syn på dig själv som verklighetens folk och din flickvän som kulturelit utan smuts under naglarna gynnar ingen relation.
– Precis. Motsatsen är mycket bättre.

– Om någon ropar ”nej, sluta!” är det en väldigt dålig idé att öppna gylfen och vifta med penis i hennes ansikte, även om det är skojigt menat. Jag upprepar: en väldigt dålig idé.
– Jo, fast om man är full är det väl förlåtligt, kan man tycka?
– Nej.
– Nänä.

– Om din inställning är ”om du blir gravid kräver jag att du gör abort” finns det sexigare saker att säga än ”jag vill göra dig gravid” under samlag.
– Ännu en sån där grej som man lärde sig tidigt. Man ska vara konsekvent.

Några icke önskvärda meningar:

”Alltså, jag har insett att du aldrig kommer lyckas med någonting, du är för ostrukturerad.”
– Klart dumt att säga. Om man är tillsammans med någon för att de ska lyckas med saker, så har man hamnat snett. Dessutom riskerar man att få ett ”du kommer aldrig att lyckas i ett förhållande, du är lika sexig som ett excelark,” rakt i nyllet. Det är jättejobbigt.

”Jag kan mer om all musik än du, till och med klassiskt.”
– Men om det både är sant och relevant måste man väl får säga det? Det lärde man sig ju på journalisthögskolan.

”Om du inte röstar som jag är det helt enkelt för att du inte förstått vad jag sagt.”
– Va?? Det där gäller ju inte bara i förhållanden. Det gäller ju alltid. Fattar inget!

”Jag tycker du ska vara tacksam över att jag vill ha analsex, vi har ändå varit ihop i fyra månader.”
– Så självklart att det inte behöver sägas. Blir bara tröttsamt.

”Okej okej, jag gör inte slut då, du gråter ju så jävla mycket.”
– Men den här kan man väl få köra med en gång? En gång är ingen gång, liksom.

”Jag kommer aldrig sluta knarka om inte du blir ihop med mig.”
– Typisk utpressning. Det är inte ens lagligt. Men man måste försvara honom med att han faktiskt framstår som en spännande man. De är ju värsta tjejmagneterna. Det vet alla!

”Min bästa kompis har sagt att du är lite tjock.”
– Man får aldrig berätta vad ens bästisar sagt. Då bryter man mot kompiseden.

”DU HATAR MIG!!! JAG SER ATT DU GÅR IRONISKT!!! JAG ÄR INTE FULL!!! DET ÄR DU SOM HAR EN HÅNFULL GÅNGSTIL!!!”
– Aldrig så många versaler i rad. Man framstår bara som full. Då tar ingen en på allvar. Basic.

”Det kommer alltid finnas tjejer som är snyggare än du, det är bara att acceptera. Dina vänner X och Y är bra exempel.”
– Klart dumt att säga. Sådana självklarheter vet ju alla redan. Ska man göra det, måste det ske på ett betydligt mera abstrakt plan. ”Det finns ju alltid någon i bekantskapskretsen som är snyggare än en själv”, etc.

”Du är osexig när du är magsjuk.”
– Men exakt, det är ju självklart! Sådant säger man inte. Tjejen vet redan om att hon inte är sexig när hon är sjuk. Så det går inte heller att ljuga och säga motsatsen. Frågan är vilka alternativ som då finns kvar?

”Mitt ex kommer hit. Din buss går om tio minuter.”
– Solklart. För det är ju uppenbart att om man säger så vill man ju inte att tjejen är med när man träffar exakt.

I slutändan var det inte alls så farligt som jag tänkte när jag först läste det. Överlag bra tips. Jag har i mitt nuvarande förhållande bara brutit mot två av reglerna, så jag kan vara lugn.

För en komplett lista med alla svåra regler, se alltså Pour le moment ”Dagens walk down memory lane”.

För övrigt är mitt favorittecken på hela tangentbordet utropstecknet. Väldigt användbart!

/P

8 kommentarer

Under Länkar, bloggar och rekommendationer, Livet, upp- och nergångar, Romans

Grattis bloggen, 1 år idag!

Hej hopp, idag är det exakt ett år sedan jag började blogga. Det har varit en berg- och dalbana som ändå på något märkligt sätt lyckats stanna uppe bland molnen när det varit dags för avstigning.

Idag var det så tänkt att bloggen skulle flytta igen, till en egen domän och lite större frihet. Tyvärr är jag för osmart och har fastnat i wordpressvinkelvolten. Eller så beror det bara på att jag inte har vaccinerat mig mot ordet databas. Jag får nämligen röda utslag över hela kroppen av saker som ser ut så här: ”web001_db” – och det trots att jag vet att jag kommer älska det när jag lyckas.

Håll i stället tillgodo med två bilder. En fin ny vinterbild …

Fredhällsbadet har öppet (vatten) för bad året runt.

… och en två år gammal som är tänkt att varna små barn för farorna med vinterbad.

Iskanter är vassa och farliga, hur gulliga de än kan tyckas vid första anblick.

Iskanter är vassa och farliga, hur gulliga de än kan te sig vid första anblick.

Hipp hipp hurra!

/P
___
PS. Om någon känner för att lägga en del av sin dag på att hjälpa ett miffo med wordpressinstallation (åtkomst till databas på surftown), skulle jag bli ytterligt tacksam för hjälp. Hojta på twitter eller mejla till pelletsmaskinen (a) gmail . com (sådär ihopskrivet med ett fint elefantsnabel-a istället för parentesen då, så klart.)
___

UPPDATERING: Det vissade sig efter twitterhjälp från bästa lolitaloco att det inte fungerar (så bra) att köra wordpress från JUST MITT webbhotell. De kör i någon typ av safe mode. Valfritt könsord på det! /P

10 kommentarer

Under Allmänt, Livet, upp- och nergångar

Valfri Monica Törnell-titel från 1986 här

Låt oss inte hymla. Jag har haft … mer än en flickvän. Alla jag bildat item med har varit fantastiska, på sitt sätt. Frida (2 månader under 1997) kanske inte var det årets mest spännande individ, hon hade sina talanger på ett helt annat område, vilket uppskattades mycket då. Hon kom från Dalarna och hade … övat.
Annars har det varit smarta, intressanta och begåvade flickor som bosatt sig i mitt liv. Många av dem korthåriga.
Då och då har jag känt att själsfränderkänslan har infunnit sig, lika ofta har jag tvivlat på förhållandena, utan att för den skull – true killstylee – göra något åt saken. När förhållandet börjat kapsejsa har jag byggt upp en invärtes smärta och tuffat på som om tåget aldrig skulle stanna. Till slut har smärtan med full kraft exploderat.

Nu befinner jag mig plötsligt i ett nytt förhållande – med en tjej som givetvis läser det här, vilket jag måste ta hänsyn till men inte får låta mig kväsas av. Ett förhållande som känns så självklart och tycks ha kommit till av en så besynnerlig slump, att jag aldrig hittills tvivlat. Fatta! Jag, utan tvivel, i sex månader!

I natt när hon kommenterade ett längre samtal mellan två storheter på vår dejtingsida (just det , Twitter), blev jag så hjärtevarm att jag höll på att börja gråta. Vi tycker – och tänker – i princip exakt likadant. ”Han är inte alltid den vassaste kniven i kökslådan,” sade Karin och jag behövde inte fråga vidare.

I tidigare förhållanden har jag ofta gjort listor över det som är bra och det som är mindre bra. Snygg har uppvägt bristande kreativitet, social har uppvägt kropp som dalat från himlen, verbalt rolig har uppvägt bristande påhittighet i vardagen, snäll har uppvägt halvkorkad. Fel värderingar har fått ge vika för omfattande socialt nätverk, tvär och vresig har fått ge vika för gudomliga partytalanger, sexuell energi har konkurrerat ut innesittarmänniska. Och så vidare.

Karin har underbart långt mörkt hår. Och med henne har jag inte gjort en enda lista.

/P

13 kommentarer

Under Livet, upp- och nergångar, Romans

Flyttar ihop och lovar att skaka av mig rövbitartångesten

Jag ska flytta ihop. Jodå, med Karin (hon jag träffat på Twitter.) Bara på prov i och för sig, men dock. En kommunikationsstudent från Sönnsvall (som jag också fått kontakt med via Twitter) ska hyra min enkla lya i två och en halv månad. Lika bra, tänkte vi, vi bor ju ändå mest hos Karin. Hon har större och generellt mera välstädat, även om hennes lägenhet var ett hav av kaos när jag hittade henne.

En sak jag oroar mig lite över är att mitt liv ska fyllas av tv. Jag hatar tv. Inte direkt programmen som är på – alltså utom oftast då, eftersom 99 procent är skit – utan snarare den passiviserande makt som teven som medium har. Man sätter på, zappar lite fram och tillbaka och vips har den kvällen också gått åt. Man har blivit en dag äldre, en dag närmare döden.
Hos mig ser vi aldrig tv. Hos Karin har den en tendens att stå på. Kanske måste vi ha någon varannandagsregel eller annan fånighet.

En sak som är bra med att flytta ihop är att det blir billigare. Närmare bestämt hälften så dyrt. Fast när man köper glass får man bara hälften så mycket. Det är synd.

Till veckan ska jag se till att blogga om Gambia, en slags guide till framtida besökare. Tyvärr har prestationsångesten bitit sig fast i röven min.

Så, lev och må!

/P

11 kommentarer

Under Ideologi, Livet, upp- och nergångar

Ett samelsurium av känslor som hoppar hage in i framtiden

På balkongen blommar fortfarande rädisorna som jag glömde att skörda i somras. Fast det har varit frost minst två nätter. Tjusiga små vita blommor, nu inne på fjärde månaden. En härdig växt minsann.

Vilket så klart är mer än man kan säga om mig. Jag har nära nog allt man kan önska sig, ett toppenförhållande och massvis med intressen. Ändå slår nu ångesten till som råttfällan under utedasset, rakt över lilla skadedjuret jag. För precis som i fjol har jag inget jobb i december, och tappar på bara några dagar allt det fina självförtroendet som jag byggt upp under året.
Eller så går det över i morgon, med mig vet man aldrig. Pelletsmaskinen, ett hin håles chokladhjul som vägrar att stanna på vinst.

Om precis en vecka ska jag åka till solen, till Gambia. Där kan man förvänta sig runt 30 grader, eviga sandstränder, en pampig flod och jordens tjattrigaste folk, tydligen. Tur att jag och flickvännen är sådana småpratarsnillen då. Det kommer att sluta med att vi sitter under ett exotiskt träd och inte vågar visa oss för omvärlden.
Att vara rädd för finns agressiva försäljare, malaria och mygg, varav det sista i mina ögon är värst. Mygg är nästan det enda i hela världen jag är rädd för. De kan nämligen få mig att vara vaken i sex dygn i rad, med sitt surr.
Ändå är jag övertygad om att Gambia kommer att göra oss gott, för nu har det fan småduggat här hemma i två månader.

Nu ska jag ta ytterligare en kopp kaffe och skicka iväg lite gamla fakturor, sådana som har legat gömda under att-göra-stubben med de ihåliga rötterna. Sedan ämnar jag som vanligt städa mig ur den här mentala buren.

/P

8 kommentarer

Under Blommor, Livet, upp- och nergångar, Resor till spännande platser