Kategoriarkiv: Allmänt

Trevlig midsommar, runt stången räcker det med en jäkel

För andra året i rad vill jag önska läsare och annat löst folk en riktigt trevlig midsommar, samt även passa på att ge lite instruktioner.

Enligt svensk tradition ätes inledningsvis en så kallad sillunch. Till den bjuds ofta på nubbe, en klar dryck i små glas som smakar starkt och inte sällan ger oväntade ruseffekter. Den ska ni ta det lugnt med!
Max en sån, säger vi. Du vill ju gärna kunna stå när det är små grodorna.

Annars kommer en och annan (man) – kanske inte du, eller du, eller du. Men du! – att innan dagen är över ha orsakat både jämmer och elände för de närmast stående. Det är inte bra.
Så, vet du med dig att du blir en osympatisk person som talar med händerna när du dricker stark sprit, även kallad starksprit, avstå!
(Även på öl kan du komma hela vägen in i mål.)

Med det sagt, ha nu en hejdundrande midsommar!

/P

Lämna en kommentar

Under Allmänt

Jag fick ut dig, din jävel!

Förlåt redan nu för språkbruket men tamisatan vad jag fick kämpa för att få ut den här motherfuckern!

Metallborr, skärande multiverktyg och metallsticksåg. Plus fett med 5-56. Samt polygripvåld.

Jag hatar dig, men du får mig åtminstone att känna mig manlig.

Ja alltså, det är sadelstången till en cykel. Eller … var.

/P

6 kommentarer

Under Allmänt, Språk eller festligt, Stil, prylar och mode

Var går gränsen för hur mycket man får tjuvkika på någon annans skärm?

På tunnelbanan häromdagen råkade jag sätta mig mitt emot en annan person som använde sig av Twitter. Jag hann tydligt se att det var programmet Twitter (som tidigare hette Tweetie) till iPhone som hon använde. Men jag hann inte uppfatta hennes användarnamn – som i det programmet nästan alltid står överst på skärmen – innan jag satte mig.

Så jag skickade snabbt ut en fråga:

”Sitter mitt emot twittrare på tunnelbanan. Hej, vem är du?”

Sedan blev jag så nyfiken att jag nästan böjde mig fram och pekade på hennes telefon, för att kunna läsa. Men avstod. Lyckligtvis.

Men incidenten väckte frågor, så jag skrev ett nytt tweet:

”Var går gränsen för hur mycket man får tjuvkika på någon annans skärm?”

Så här såg svaren ut (i baklänges ordning; strukit ”@Pelletsmaskinen”):

@loveundone Så länge de håller upp den framför en så finns det väl inga gränser. Det är som att tjuvlyssna på folks samtal – fritt.

@kvitter_spunk Gräns? Vad är det?

@jorgenbroms När näsavtrycken kladdar ner skärmen har man gått över gränsen. Tycker jag.

@C2DBaz Det beror på hur intressant det är 🙂

@sahlena Gränsen går vid den position där fysisk kontakt eller märkliga kroppställningar uppkommer.

@raznu Den går vid: ”Va fan glor du på?”

@SheWroteThis Spreng intimgrensene. GO!

@tomas_jonsson Ungefär vid det läget när du börjar påpeka deras stavfel skulle jag vilja säga 🙂

@FahdAskander När du kladdar på skärmen?

@Tuss84 Men fråga mänskan vetja!

@pboelund Jag vet faktiskt inte, men jag gjorde det förra veckan på vagnen. Stod bakom och kikade över axeln på personen. #fulgubbe

@m4g1c4 Brukar själv tycka att det är fult när andra gör det. Men gör det säkert själv minst lika mkt. Inte läsa mail kanske? 😉

@thisisbold Vid fingeravtryck.

@undergranskning Den gränsen finns inte.

Många skämtsamma svar, ändå en fantastisk konsensus – alla är överens om att när det gäller skärmtittande, är nästan vad som helst okej. Kanske speciellt när det gäller twittrare …

Dags att skaffa en mörk filt att sitta under kanske?

/P

4 kommentarer

Under Allmänt, Ideologi, Länkar, bloggar och rekommendationer, Språk eller festligt

Idag tycker jag att alla ska äta glassbomd som efterrätt till lunch

Det kan verka motsägelsefullt, speciellt för oss med stillasittande kontorsjobb, men alla människor är värda något sådant här, denna tisdag:

Grunden till allt – nä, men mycket då! – som är gott. Choklad- och vaniljglass, banan, grädde och chokladsås. Kom ihåg var ni hörde det ... först!

/P

6 kommentarer

Under Allmänt, Foto

Tarte med karamelliserad lök

I fina kokboken kallar man inte en spade för en spade ...

Kvällens middag blev alltså Tarte med karamelliserad lök. Eller med andra, något mindre fancy schmancy ord: En paj med sönderstekt lök och en jävla massa dyr ost i, till exempel emmentaler och parmesan. Det blev gott men ganska mastigt.

För att vara min första paj någonsin tycker jag ändå att den blev riktigt fin. Eller vad säger ni?

Kokboken heter kort och gott Vegetariska rätter och kommer från tukanforlag.se – en typisk köpa-på-Ica-bok, men med förträfflig formgivning och fina bilder.

/P

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Ideologi, Länkar, bloggar och rekommendationer

Ljusterapi

Jag är en alldeles stabil och välmående person som varje morgon stiger upp klockan halv sju och gör mina benböj, sit-ups och armhävningar. Därefter dukar jag fram frukost med ägg och fil och gröt och många marmelader. När jag vill känna mig extra lyxig tar jag farmors finporslin med guldkanterna. Jag gillar vardagslyx. Att få ägna sig åt sig själv en stund. Njuta.

Sedan promenerar jag raskt till jobbet och hälsar på Bengt i kiosken nere vid hamnen. Man måste ju ha sin kaffe också, även om den innehåller koffein och annat som inte är nyttigt, jag vet.
Jag och Bengt har kanske inte så mycket gemensamt egentligen, men när man haft samma morgonrutin i snart elva år lär man känna den andre ganska väl. Det är lite synd om honom för ryggen mår inte som den ska. Tyvärr tackade Bengt och hans fru Gitta nej till middagsinbjudan när vi frågade dem förra året. Synd, jag tror att det hade kunna bli trevligt. Nåja.

Mitt arbete är ganska behagligt. Just nu har vi ingen kollega som är så där högljudd och jobbig. Hans slutade förra året.
Säg inte något till någon, men jag kan klara alla mina arbetsuppgifter på bara tre timmar. Sedan kan jag läsa nyheter på internet och ringa några privatsamtal. Ibland tar jag en extra promenad.
På mitt jobb har vi sådär att man kan gå lite tidigare på fredagar så idag ska jag gå hem och göra klart min uppfinning. Den består av två stycken speciella lampor med ljus som ska likna solens. De är monterade på en bräda med lagom mellanrum.
Mitt mellan sitter en fläkt från en gammal dator som en jobbarkompis gav till mig när han köpte ny. Den ska kyla ner.
Uppfinningen är till för att man ska kunna få tillräckligt med ljus även på vinterhalvåret, här i mörka Norden. Ljusterapi kallas det och är ganska nytt. Alla som provat säger att det är bra.

Så här ser den ut, min uppfinning:

Smart va?

Så, ha det nu så jättebra!

/P

6 kommentarer

Under Allmänt

Om ni vill tala bakom min rygg – en lite otäck Twitterspecialare

Ett specialfall där dina tweets och tweets där du nämns försvinner in i det svarta hålet. Du kan ALDRIG se dem. (Tja, utom på några sätt …)

(Detta inlägg är bara för verkliga twitter- och ”sök”-nördar. Ber om ursäkt till er andra.)

Jag ska förklara ett av de märkligaste fenomen som uppstått med den ”nya” (ett par månader gamla) ReTweet-funktionen på Twitter.

Om jag skriver ett tweet ser det ut ungefär så här  i ”timelinen” för dem som följer mig:

Pelletsmaskinen Se, se, jag är rolig!

Om någon tycker att det är bra skrivet kan de ReTweeta (RT:a) mig på två sätt.

”Gamla” metoden:

AnvändarenFakeExemplet Haha, du är så rolig! RT @ Pelletsmaskinen Se, se, jag är rolig!

Den RT:n ser ALLA som följer AnvändarenFakeExemplet.

”Nya” metoden (där du inte kan skriva något före, du bara klickar på knappen ReTweet):

Pelletsmaskinen Se, se, jag är rolig!
Retweeted by AnvändarenFakeExemplet

Denna RT ser bara de som följer AnvändarenFakeExemplet men INTE Pelletsmaskinen.

Så långt inga konstigheter. (Tanken med att inte de som också följer mig – Pelletsmaskinen – ser ReTweetet är ju såklart att de inte ska behöva se samma tweet två gånger.)

Jag (Pelletsmaskinen) ser inte heller det ”nya” retweetet i min timeline. Det dyker heller inte upp i mina ”mentions”, dvs sökningen ”@Pelletsmaskinen”.

Bara under fliken ”Your tweets, retweeted” kan jag se att någon RT:at mig. Där samlas alla som RT:at mig med nya metoden.

Fortfarande inga konstigheter, detta är basic funktionalitet.

Nu över till märkligheten, som verkligen skulle kunna vålla problem.

Vi tar Exemplet ovan. Någon RT:ar mig (gamla metoden):

AnvändarenFakeExemplet Haha, du är så rolig! RT @ Pelletsmaskinen Se, se, jag är rolig!¹

Om nu någon som jag följer ReTweetar denna ReTweet med nya metoden uppstår ett riktigt udda fenomen.

AnvändarenFakeExemplet Haha, du är så rolig! RT @Pelletsmaskinen Se, se, jag är rolig!
Retweeted by EnAnnanHittepåAnvändare²

Eftersom jag har sett originaltweetet¹, ser jag inte denna retweet², enligt reglerna ovan. Inte heller dyker mitt nickname upp i ”mentions” (pga hur hur denna ReTweetfunktion är programmerad.) Och det är ju egentligen inte jag som RT:as nu, utan AnvändarenFakeExemplet, så den lägger sig inte i ”Your tweets, retweeted”.

Ett omnämnande av mig – Pelletsmaskinen – har alltså ”försvunnit”.

En liten stund kommer jag att kunna se denna ReTweet under fliken ”ReTweets by others” – men där blir den ju snabbt nedknuffad så att den inte syns. Givetvis kan jag också gå till EnAnnanHittepåAnvändare’s ”Profil” och se denna RT. Men varför skulle jag det, om jag inte vet om det? Vore bara slump i så fall. Jag kan också få fram denna RT genom sökningen ”EnAnnanHittepåAnvändare Pelletsmaskinen” (utan snabel-a!”) men det förutsätter – återigen – att jag har anledning att göra det; i princip att jag vet om att denne användare nämnt mig.

Nu är ju detta kanske inget jätteproblem, FRAM TILL DESS ATT den som först RT:at mig (med gamla metoden) skriver något elakt. Tänk till exempel:

AnvändarenFakeExemplet Du är så jävla dum i huvudet! RT @Pelletsmaskinen Se, se, jag är rolig!

Med 800 followers skulle denna teoretiskt kunna RT:as 799 gånger (med nya metoden) utan att jag visste om det. Det, känns faktiskt ganska scary.

Här finns ett verkliget exempel på detta (dock ett ”positivt” sådant): http://twitter.com/EsterAnais/statuses/10721183435

Notera att trots att länken pekar på ett tweet hos @EsterAnais, är det alltså @peterkarlberg som skrivit tweetet. Jag upptäckte det av en slump, just på grund av ovan nämnda sökning.

/P

6 kommentarer

Under Allmänt, Länkar, bloggar och rekommendationer

Grattis bloggen, 1 år idag!

Hej hopp, idag är det exakt ett år sedan jag började blogga. Det har varit en berg- och dalbana som ändå på något märkligt sätt lyckats stanna uppe bland molnen när det varit dags för avstigning.

Idag var det så tänkt att bloggen skulle flytta igen, till en egen domän och lite större frihet. Tyvärr är jag för osmart och har fastnat i wordpressvinkelvolten. Eller så beror det bara på att jag inte har vaccinerat mig mot ordet databas. Jag får nämligen röda utslag över hela kroppen av saker som ser ut så här: ”web001_db” – och det trots att jag vet att jag kommer älska det när jag lyckas.

Håll i stället tillgodo med två bilder. En fin ny vinterbild …

Fredhällsbadet har öppet (vatten) för bad året runt.

… och en två år gammal som är tänkt att varna små barn för farorna med vinterbad.

Iskanter är vassa och farliga, hur gulliga de än kan tyckas vid första anblick.

Iskanter är vassa och farliga, hur gulliga de än kan te sig vid första anblick.

Hipp hipp hurra!

/P
___
PS. Om någon känner för att lägga en del av sin dag på att hjälpa ett miffo med wordpressinstallation (åtkomst till databas på surftown), skulle jag bli ytterligt tacksam för hjälp. Hojta på twitter eller mejla till pelletsmaskinen (a) gmail . com (sådär ihopskrivet med ett fint elefantsnabel-a istället för parentesen då, så klart.)
___

UPPDATERING: Det vissade sig efter twitterhjälp från bästa lolitaloco att det inte fungerar (så bra) att köra wordpress från JUST MITT webbhotell. De kör i någon typ av safe mode. Valfritt könsord på det! /P

10 kommentarer

Under Allmänt, Livet, upp- och nergångar

Matsedel och jag. Va!

Efter ett antal bra vegetariska lunchtips från Twitter har jag för första gången i hela mitt liv en lunchmatsedel för lång tid framöver. Se!

I morgon, fredag: Koka färskpasta, rör ned pesto, strö över lite parmesan. (Tack @heidiupdate)

Måndag v. 46: Grekisk sallad. Of course! (Tack @ostrowska)

Tisdag: Köp en färdig påse sallad och bygg ut med lite paprika, tomat och svamp. (Tack @sannastankar)

Onsdag: Ciabatta med mozzarella, pesto, tomat och rödlök. (tack @oskardahlbom) Ett äpple (Tack @tengby)

Torsdag: Ärtsoppa/Pankakor – favorit i repris! (Tack @pelles)

Fredag: Koka ihope röda linser, kokosmjölk/currybas, lök, och vad du mer gillar till till en skön gryta. (Tack @dustboy)

Måndag v. 47: Pasta med svamp. (Tack @LinaRudin)

Tisdag: Linser, krossade tomater, lök, vitlök, salta, peppra, koka. Soppa! (Tack @itsfine2009)

Onsdag: Bakad potatis med keso. (Funkar i mikron.) (Tack @ostrowska)

Nu behöver jag inte tänka på nästan två veckor. VET NI HUR SKÖNT DET KÄNNS!? (Oj, versaler.)

Alla tipsen kommer i retur på Twitter aktuell dag under hashtaggen ”#lunchtips

Kram /P

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Ideologi, Länkar, bloggar och rekommendationer

Twitterfest Stockholm, en kort recap

Igår var det fest minsann. Jag hade (bara) bjudit in folk från Twitter. Till min takterass. Det blev en härlig, om än lite – vilket var precis vad man kunde förvänta sig – udda tillställning. Jag och Elvira och min nya Twittertjej anordnade och tillsammans med Elvira kom en riktig – fast ändå inte – Stureplanspingla. Ni vet så där solbränd och med värsta perfekta håret och alldeles genomtrevlig. Hon hade fått för sig att jag var i hennes ålder, runt 23. Väldigt nöjd. Blev jag då. Men hon tycktes inte ha något emot att jag var en halvgubbe. Tvärtom, hon var kvar bland de sista.

Så kom det ett extravagant klätt par som matchade i rött och vitt och hade tagit med sig matchande tomater. Mycket tjusiga. Hon var, förutom en tjej som kom sent som hade planer på att börja, den enda som inte twittrade.

Elvira hade med sig sin dotter som är som ett riktigt litet yrväder. En magisk unge. Finns också på Twitter. Fem år gammal. Kanske blev det dock lite för sent för henne framåt slutet.

Sedan dök en av de skojigaste killarna på hela twittan upp och drog sina one-liners. Typ så sjukt go gubbe.

Så kom det två tjejer som jag bara känt någon dag på Twitter varav en jobbar med casting till tv-programmet Paradise Hotel. Hur udda är inte det i min värld? Den andre visade sig jobba i Stockholms kanske finaste byggnad. Anticimex högkvarter i Gröndal. Två väldigt rara tjejer.

Efter det dök det upp en för mig helt ny bekantskap som visade sig vara toktrevlig. Vi hade bara följt varandra några timmar på Twitter innan festen. Han kom från Sundsvall och hade ”sociala medier”-lunchat med flera av bloggsveriges kändisar på hemmaplan. Han kom dock inte från Sundsvall specifikt för festen. Det visade sig att han bodde hos sin syster som bor på min gata, bara några hundra meter bort.

Sist men inte minst dök senaste veckornas twitteryrväder upp och tog ett glas. Hon var kvar till ganska sent och vi satt och snackade ett bra tag.

Vi saknade några som vi trodde skulle komma, den supergalne skoja-om-allt-twittraren, den trevlige homosnubben och den bloggande tv-journalisten, till exempel.

Vad hände då? Jo, vi snackade och drack varje sorts alkodryck som fanns att tillgå. Överflöd, är inte att ta i. Och så spelade vi musik och några dansade och klättrade på skorstenen och efter en stund fick vi hämta extrajckor trots att det var en varm dag på sommaren. Och så pratades det en hel del Twitter och bloggar så klart. Mycket gick ju ut på att lära känna varandra.

Framåt midnatt droppade några av för att fortsätta ut i natten och Elvira och dotter åkte hem. Några stannade ett par timmar till och satt och pratade. Det var inte alldeles nyktert. På slutet satt jag och Karin, mitt Twitterfynd, och snackade säkert en timme efter att alla gått. Hon spiknykter, inte jag.

Kanske hade man hoppats på lite bättre uppslutning än 13 personer, men som experimentfest blev det ändå väldigt lyckat.

De flesta av ovan nämna personer går att identifiera – åtminstone som twitteralias – via den så kallade hashtaggen ”#twitterfeststhlm” på Twitter. (Men observera att hashtaggar bara sparas någon vecka.)

Det här gör vi nog om en dag.

/P

16 kommentarer

Under Allmänt, Länkar, bloggar och rekommendationer