Jag är en alldeles stabil och välmående person som varje morgon stiger upp klockan halv sju och gör mina benböj, sit-ups och armhävningar. Därefter dukar jag fram frukost med ägg och fil och gröt och många marmelader. När jag vill känna mig extra lyxig tar jag farmors finporslin med guldkanterna. Jag gillar vardagslyx. Att få ägna sig åt sig själv en stund. Njuta.
Sedan promenerar jag raskt till jobbet och hälsar på Bengt i kiosken nere vid hamnen. Man måste ju ha sin kaffe också, även om den innehåller koffein och annat som inte är nyttigt, jag vet.
Jag och Bengt har kanske inte så mycket gemensamt egentligen, men när man haft samma morgonrutin i snart elva år lär man känna den andre ganska väl. Det är lite synd om honom för ryggen mår inte som den ska. Tyvärr tackade Bengt och hans fru Gitta nej till middagsinbjudan när vi frågade dem förra året. Synd, jag tror att det hade kunna bli trevligt. Nåja.
Mitt arbete är ganska behagligt. Just nu har vi ingen kollega som är så där högljudd och jobbig. Hans slutade förra året.
Säg inte något till någon, men jag kan klara alla mina arbetsuppgifter på bara tre timmar. Sedan kan jag läsa nyheter på internet och ringa några privatsamtal. Ibland tar jag en extra promenad.
På mitt jobb har vi sådär att man kan gå lite tidigare på fredagar så idag ska jag gå hem och göra klart min uppfinning. Den består av två stycken speciella lampor med ljus som ska likna solens. De är monterade på en bräda med lagom mellanrum.
Mitt mellan sitter en fläkt från en gammal dator som en jobbarkompis gav till mig när han köpte ny. Den ska kyla ner.
Uppfinningen är till för att man ska kunna få tillräckligt med ljus även på vinterhalvåret, här i mörka Norden. Ljusterapi kallas det och är ganska nytt. Alla som provat säger att det är bra.
Så här ser den ut, min uppfinning:
Så, ha det nu så jättebra!
/P