Tre timmars påtande ger en grund till en bonsai – för den som har tålamod

Gårdagens livsverk. Min första egenhändigt sammanknåpade bonsaigrund. Ge den här tio år så!

Myrsine, släkt med Myrten. Inte riktigt den bildkvalitet man hade kunnat önska, men jag får skylla på äppleföretaget. Till våren, då det blir dags för en andra beskräning, lovar jag att använda systemkameran.

Myrsine, släkt med Myrten. Inte riktigt den bildkvalitet man hade kunnat önska, men jag får skylla på äppleföretaget. Till våren, då det blir dags för en andra beskärning, lovar jag att använda systemkameran.

Här kan du ta del av alla stegen från buske till ett enkelt träd, som förhoppningsvis i framtiden blir en stilig bonsai.

/P

Annonser

8 kommentarer

Filed under Blommor

8 responses to “Tre timmars påtande ger en grund till en bonsai – för den som har tålamod

  1. nattensbibliotek

    Kul! Det här vill jag följa och lära mig. Är det ett Myrten träd du beskurit? /S.

    • pelletsmaskinen

      Jag hade skrivit fel. Myrsine heter växten och liknar vad jag förstår en myrten, men ska vara något mera lättskött. Nu ska jag jobba lite med bilderna på själva processen. Kul att ha dig här, Siri! /P

  2. Jag har ett broderi med En myrt på. En myrten. Eller hur man säger. Ska fota när jag kommer till Umeå.

    • pelletsmaskinen

      Myrten finns nog bara i formen ”myrten”, det är ju som ett namn. Skicka en bild, Anna! /P

      • Broderiprov i anundsjösöm. Broderiet är utfört på Anundsjölinne (18 trådar / cm) med granrisfärgat lingarn. Motivet är hämtat från ett original av Britta Kajsa Karlsdotter (1815-1916) från Anundsjö socken i Ångermanland, och föreställer en myrt med texten ”EN MYRT” broderad. Väven är ofållad.Se även inv.nr 7390.Foto saknas.Anundsjösömmen brukar kallas Ångermanlands landskapssöm. Den ”skapades” av Brita Kajsa Karlsdotter, född 1816 i Näs Anundsjö socken i Ångermanland och död 1915 i Storsele. Vid närmare 70 års ålder började Brita Kajsa att brodera och hon hämtade motiv från naturen – granbarr, grässtrån och ängsblommor gav inspiration. Vid den första Hemslöjdsutställningen i Sollefteå år 1910 visade Ångermanlands Hemslöjdsförening Brita Kajsas broderier. Sedan dess har anundsjösömmen betraktats som Ångermanlands landskapssöm och broderier med varierande mönster i detta sömnadssätt har varit en vanligt förekommande Hemslöjdsprodukt.Läs mer: ”Anundsjösöm” av Maj-Britt Kristiansson, från 1978 samt ”Brita Kajsa Karlsdotter – mönsterskaparen från Anundsjö” av Rosie Forsell Braf utgiven av Länsmuseet Västernorrland 2007

        se bild här:

        http://hem.passagen.se/lauvinen/brodera.htm

        • pelletsmaskinen

          Haha. Du är galen, Anna! Eller så är det som för mig: Too much time on your hands. När har du tid? /P

  3. Victoria

    Jorden. Du skriver att du använde originaljorden och lade till lite sand och jord bara. Men var det Bonsaijord från början? Blir galen på jorden.

    • pelletsmaskinen

      Eftersom det inte är en klassisk bonsaiart utan egentligen en vanlig buske – och då den fortfarande är så här ung och har så späda rötter – tror jag inte att det är den näringsfattiga så- och bonsaijorden som gäller, utan kör med vanlig blomjord, fast utblandad för god dränering. Och med en del bark som täcklager för att förhindra uttorkning. Som jag skrev innehåller originaljorden dessutom kvarts och kisel. Jag vet i övrigt inte vad det var för jord, men det var inte bonsaijord. Men ska du ha experttips är jag fel person att fråga (trots att jag spenderade två timmar på Bauhaus och Plantagen härom dagen med att läsa på om samtliga jord-, barkmull-, U-, P-, what not och torvförpackningars Ph-värden och sammansättning.) Jorden är besvärlig (sa han efter att just varit ute vid närmaste dagis och nallat sand ur sandlådan för att plantera om den tynande palmen)! /P

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s