Till slut inföll så igår tisdag 21 juli, en dag med hård vind och mycket växlande väder i Stockholmstrakten

Mitt stöd.

Minnesstöd.

Så var det då dags.

Mycket kortfattat och sammanfattat kan man säga att psykiatrin, efter den omfattande utredningen, sade så här till mig: Du har så stora och komplexa problem – som du själv medverkar till att upprätthålla – att du förmodligen inte kan hitta verklig trygghet eller få ett fullt fungerande liv utan att gå i en längre behandling med ett professionellt stöd. Vi kan inte hjälpa dig, du är för högfungerande.
(Och basåruvet, ditt bloggande är förmodligen ett av många sätt du använder för att upprätthålla dessa mönster, du söker bekräftelse.)

Men jag fick en fin lapp …

På det rökte jag fyra cigg på rad, grät en skvätt och cyklade tillbaka till jobbet.

Hej hopp.

/P
___
Tidigare
.

Annonser

15 kommentarer

Filed under Livet, upp- och nergångar

15 responses to “Till slut inföll så igår tisdag 21 juli, en dag med hård vind och mycket växlande väder i Stockholmstrakten

  1. #!#^%!¤#%&=!#=!***!^^!”/&¤!#¤##!!

  2. men… what the fuck?
    Så bara för att du behöver omfattande hjälp, så får du ingen hjälp alls?
    Den logiken förstår inte jag…

    • pelletsmaskinen

      Det är du ju inte ensam om. Men som jag tolkar saken, finns helt enkelt inte resurserna inom det offentliga för en längre behandling hos psykoterapeut av något slag. Det är helt enkelt för dyrt. Det blir till att punga ut själv (eller hitta andra utvägar, som att fortsätta leva med den man är.) Jag har just själv börjat hämta mig från chocken, trodde i alla fall att jag skulle få någon typ av stöd för att landa i mina nya insikter. /P

      • pelletsmaskinen

        Ska väl även tillägga att min utredande psykolog inte tyckte att en kortare kbt-samtalsbehandling skulle ge mig något, vilket jag höll med henne om. Jag skulle nog snarast bli än mer besviken. Done that. /P

  3. E

    Dessa förbannade prioriteringar. Va säger man? Well, det finns uppenbarligen dom med större problem 🙂
    Du har gjort ditt yttersta och verkligen försökt få stöd. Det gör mig nöjd och lugn. Vårt stolta välfärdssamhälle har luddiga gränser och du hamnade på fel sida.
    Men hey, klassisk psykoanalys fem-dar-i-veckan är fan rock’n’roll. Det blir inte mer intellektuellt än så. Go for it!!

    • pelletsmaskinen

      Tack. Insamling påbörjad, om alla lägger femtio öre (i timmen) under stenen där vid skolan där jag brukar gömma mina cigg när jag tjuvröker för mig själv, kommer jag att kunna börja bli en bättre människa 2019. (Eller, det kanske finns andra metoder för att skramla …) /P

  4. Logiken är trasig. Enda sättet att få hjälp verkar vara att lägga sig ner för att självdö, se till att bli en outhärdlig börda för samhället, kosta staten pengar i sin existens snarare än att vara bidragande. Först då anses man väl kanske värd att behandlas?

    Du fick en lapp. Jag fick ett telefonnummer för 2 år sedan och kommentaren; ”Om du inte får ordning på tillvaron trots allt och behöver så ring!” (men jag antar att det fanns ett bäst-före-datum på den som redan hade passerat) Vi kanske kan ruttna ihop?

    • pelletsmaskinen

      Logiken är trasig indeed. För även den som faktiskt klarar att gå till ett jobb och dra sitt strå till samhällsmyrstacken, gör givetvis ett bättre jobb med ett leende på läpparna.

      Vi ska inte ruttna ihop, vi ska gå samman och kräva förbättringar. Right here, right now.

      /P

      PS. Det finns säkert ett bäst-före-datum på den där lappen, men skit du lugnt i det om du behöver!

      • PS. Jag har tappat bort den.. Så med det har jag nog bestämt att den inte behövs.

        Men va f*n, det finns bloggar, rosévin och regniga dagar så varför skulle det behövas ett nummer.

        //newyn (dvs. ingen)

        • pelletsmaskinen

          Jag tänker ofta som du, en del saker kanske man kan reda ut bäst själv. Samtidigt vill jag inte chansa och upptäcka om några år, att det fortsatt barka utför. Nu ska jag bara samla stryka (och lite pengar) så ska vi ta den här tjuriga oxen vid hornen. /P

          (Ingen, skriver du, men det kan jag. Inte. Hålla. Med. Om. /P)

  5. Moment 22. Och en halv.

    • pelletsmaskinen

      Precis, men lite bloggande har väl ingen dött av? Tack för bekräftelsen 🙂 /P

      • Nej blogga på du bara. Doktor Julia tillåter.

        • pelletsmaskinen

          Ni 80-talister ger en ju ångest. Doktor och journalist vid så unga år! Själv kan jag inte ens bestämma om jag vill jobba och ha en fin mobil eller mest ligga under sängen och studera bananflugors parningslekar. /P

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s