Minigolfens själ frammanar mästerlig stil och finess

Alltså minigolf, vilken sport! Stiligare än den vita sporten, elegantare än vanlig golf och en utmärkt motionsform en sommarkväll som denna. Sedan ska jag inte säga att jag var bra. Det var jag inte. Troligtvis min sämsta runda sedan jag var tio år. (Jag fick alltså 92 men säg det fan inte till nån, för då blir det gängspö! (92/18=5,1)). Jag tror att jag brukar få mellan femtio och sextiofem ungefär.
Men nu var ju inte resultatet det viktigaste (jag kom inte ens sist!) utan stilen. Sporten erbjuder oändliga möjligheter att posera lutandes mot klubban eller med benen upplagda på olika bänkar under tiden motspelarna koncentrerat försöker nå den runda koppen där på andra sidan. För att inte tala om hur elegant man kan gå ner på knä och blåsa av greenen inför en viktig putt. Jag önskar att jag haft kameran med mig.
Dessutom var det shortspremiär för mig idag för den här sommaren och med mina svarta fina kostymskor blev det väldigt mycket äppelknyckargosse över mig. Det trycker jag gilla på.

Luta er nu tillbaka i fåtöljen och slå på Studios West coast (2006). Den är störtskönt sommarmellow med sitt instrumentala, lagomt vemodiga gung.

Nu ska jag se fem avsnitt ur andra säsongen av In treatment, världens fjärde bästa tv-serie.

/P
___
Och så lite skriv-på-näsan: Notera rubrikens fina msfmsf-form, för guds skull!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Stil, prylar och mode

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s