Suger på syrlig och blajjar om bloggar

Åh nej åh nej åh nej, gick och lade mig för tidigt i går (00.45) och somnade direkt – i fem minuter. Sedan tog det till klockan fyra innan jag somnade om. Nu är jag … hm, hur ska jag beskriva det? Trött.
Som tur är ska jag få bära ett badkar åt en väninna inom en timme, så då lär jag ju vakna.

Förlåt kära läsare (numera åtta stycken, väl utvalda), för att bloggen blivit ett sådant tramsforum. Här skulle det ju stå om livets stora, tunga frågor. Humorlöst skulle jag beskriva hur Vergilius guidar Dante upp och ner ur olika skrymslen och vrår i livets kommedi. I svarta, ångande avkrokar såväl som på rosa moln. Läsarna skulle gråta krokodiltårar av Vichyvatten, känna lederna långsamt tänjas ut ur kroppen i vämjelse, sätta frukostflingor och skalade morötter i halsen i vanmakt. Istället står det mest om bananer.

Bloggen är utmärkt för mig. Den har en "neutraliserande" effekt. Om jag är lite nere, kan jag skriva och komma upp. Om jag är glad kan jag skriva och lugna ner mig. Skriva är ju liksom per deifinition en ganska nedtonad syssla. Rent kroppsligt.
Tyvärr kan jag inte blogga på nätterna, eftersom jag blir så uppspelt när jag varit festlig. (Och ja, jag är medveten om att några av skämten tidigare i sanning varit usla.) Det går inte att sova när man är uppspelt. Men nu har problemet blivit att jag ligger och bloggar och är festlig i huvudet istället. Mer eller mindre hela det här inlägget är skrivet "i huvudet" mellan klockan tre och fyra i natt. Men publiceras först nu.

Har glömt att tacka R för bloggandet. Hon var minst lika stor inspiration som Magnus nedan med sitt förslag om att ha "skrivbok". Kompenserar, i den mån det nu är möjligt – kanhända har hon övergett mig i vredesmod – här och nu: Tack!

Vill också tacka E för ordet Syrlig. Han skrev och tyckte att bloggen, bland annat, var syrlig. Jag föll som en fura. För ordet. Nu håller jag på och slickar lite i kanterna på det. För att känna hur det kan användas, vilka aromer som uppstår i dess närhet. Som en slickepinne som fortfarande har pappret kvar. Snart redo att avnjutas som lördagsgodis.

Nu ska jag duscha och sedan sätta på mig den nya fina tröjan. Ni ska få se.

/Pelletsmaskinen

(Fick just meddelande om att jag inte längre behövdes som badkarsflyttgubbe, men nu behöver jag inte bära för att vakna, jag har ju bloggat istället.)

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Livet, upp- och nergångar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s